Janina Bodman, lokförare på SJ

Varför ville du bli lokförare, Janina?

– Jag tror att jag fastnade för att det är så fritt, du har ju inte de vanliga arbetstiderna. Du kan vara ledig en dag mitt i veckan, får se så många ställen och träffa många människor. Det kändes häftigt att få vara som en minichef över tåget och passagerarna. Och dessutom vara lite tekniker och åtgärda problem när det händer någonting

Vad gör du som lokförare?
– Mest kör jag tåg, men inte bara. Jag brukar även växla fram fordon från bangården fram till plattform, multar och tar isär när det är flera fordon. När jag kör loktåg kopplar jag loss och ihop loket med vagnarna då jag behöver byta riktning.

Vad hade du för förväntningar när du började?
– Jag hade väl lite fördomar om vilka som kör tågen, typ att det var äldre män med lokförarmagar. Men det är fler kvinnor än jag trodde, och det blir mer och mer. Det är stor variation av kön, ålder och etnicitet bland våra kollegor. Det är kul och väldigt bra med tanke på den variation det är bland våra resenärer. Alla ska känna sig välkomna.

Hur ser en typisk dag ut?
– En dag som lokförare kan variera väldigt mycket i tid, och vilka fordon och sträckor du ska köra. Idag började jag klockan fem i fyra på morgonen, då hade jag lok och vagnar. När jag och min ombordare gjort i ordning tåget och gjort bromstest, växlade vi fram tåget från bangården till plattformen och körde från Västerås till Stockholm. Efter en rast bytte jag och körde en dubbeldäckare tillbaka till Västerås. Jag slutade kvart över 9 på morgonen.

Varför valde du järnvägen?
– Jag gick andra året på gymnasiet och visste inte vad jag ville bli. Men jag har alltid gillat fordon och teknik. Så när mamma en dag kom hem och berättade att hon funderade på att sadla om från lärare till lokförare började jag själv kolla upp yrket. Sedan var jag fast.

När solen strålar och alla färger blir klara. Då mår jag toppen.

Vad är det bästa med jobbet?
– Det allra bästa är nog när jag börjar en tidig morgon och det är mörkt ute. Sedan ser jag soluppgången, det är extra vackert vid en sjö. När solen strålar och alla färger blir klara. Då mår jag toppen, det känns väldigt härligt.

Hur har din resa inom järnvägen sett ut?
– Efter gymnasiet gick jag lokförarutbildning i 60 veckor vid TCC i Hallsberg. Sedan började jag som lokförare och har jobbat som det i tre år nu. Men det finns jättemånga olika saker att göra, man behöver inte stanna kvar som lokförare. Du kan bli handledare och lära andra köra tåg, du kan bli instruktör och hålla i utbildningar eller jobba med driftstöd till exempel.

När solen strålar och alla färger blir klara. Då mår jag toppen.

Vad tror du om din resa framåt?
– Vi får se, jag kanske blir handledare när jag känner mig trygg som lokförare. Det känner jag att jag skulle vilja.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att jobba här?
– Det är en jättehärlig stämning inom järnvägen, man är som en liten familj där alla hjälper och lyfter varandra. Jag stortrivs. Dessutom är det kort utbildning så det är bara att prova på. I min klass var det folk mellan 20 år och 50 plus, det är aldrig för sent att byta yrke.

 

Järnvägsjobb.se drivs av Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS. Har du frågor om webbplatsen kan du kontakta webmaster@jarnvagsjobb.se 

Pil upp