Vad är det bästa med ditt jobb, Jens?

− Järnvägen berör många människor. Nästan alla har synpunkter på järnvägen, antingen positiva eller negativa. Det kan vara tågresenären som vill ha bättre förbindelser eller att man bygger en ny station. Det kan vara oroliga föräldrar som önskar att vi bygger bort en plankorsning. Det kan vara villaägaren som kräver bättre bullerskydd. Det kan vara det stora företaget som är i behov av bättre spårförbindelser så att de kan frakta sina produkter på järnväg. Det kan vara någon som ska flytta till en ny ort och som vill veta när vi tänker bygga station där. Det känns viktigt att få arbeta med något som berör människors vardag.

Vad gör du?

− Jag arbetar som utredningsledare på Trafikverket, inom programmet Nya stambanor, det vill säga jag och mina kollegor genomför olika utredningar som ska göra det möjligt att bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. Vissa utredningar gör vi själva, andra låter vi konsulter genomföra på vårt uppdrag. De utredningar som jag arbetar med handlar om olika strategiska val som måste göras när nya banor ska anläggas. Frågor vi jobbar med är: För vilken hastighet ska olika banavsnitt planeras för? Hur ska man få plats med både nationella och regionala tåg, som sannolikt har olika hastigheter och uppehållsmönster? Var ska underhållsdepåer och uppställningsplatser placeras? Hur ska man kunna hålla nere anläggningskostnader men ändå bygga en anläggning som svarar mot målen om snabba restider och ökad tillgänglighet?

Hur ser en typisk dag ut?

− Jag arbetar med olika utredningar, flera av dem är i gång samtidigt. För att nå ett resultat krävs samarbete. I några utredningar arbetar jag med kollegor som är experter på områden som till exempel miljö, buller och kapacitet. I andra fall ber vi konsultbolag att närmare granska vissa saker. I ytterligare fall pratar vi med tjänstemän på regioner eller tågföretag. En typisk dag kan då vara att jag först sitter en timme och läser, sedan kan det bli två timmar i diskussion med Skånetrafiken eller Västtrafik, efter lunch lite tid för att skriva och så kanske dagen avslutas med en telefonkonferens med ett brittiskt konsultföretag.

Varför valde du järnvägen och ditt yrke?

− Järnvägen har alltid fascinerat mig. Sveriges geografi är uppbyggt kring dess järnvägar och jag har sett de flesta delar av vårt land från tågfönstret.

Vad har du för utbildning?

− Jag har en doktorsexamen med kulturgeografi som huvudämne.

Vad krävs det för utbildning för ditt yrke?

− Det finns många utbildningsvägar, vilket jag är medveten om när jag ser vad mina kollegor har för utbildning. Vi har mycket olika utbildningar, men arbetar i samma projekt. Här finns civilingenjörer inom väg & vatten, landskapsarkitekter, ekonomer, samhällsplanerare och kulturgeografer som jag själv.

Hur har din resa inom järnvägen varit?

− Efter universitetsutbildning arbetade jag på Skånetrafiken, visserligen mest med busstrafik, men kom då i kontakt med järnvägsplanering. År 2003 anställdes jag som projektledare på Banverket i Malmö. Några år senare sökte jag och fick en tjänst i generaldirektörens stab. Det var en stor stab som var placerad runt om i Sverige. Min roll var att vara talesperson för Banverket i södra Sverige. Det var ett spännande jobb när vi var en grupp på knappt 20 kollegor som planerade framtidens järnväg. År 2010 bildades Trafikverket och jag fick en koordinerande roll i region syds ledningsgrupp, som också kombinerades med att vara enhetschef. Sedan ett år tillbaka arbetar jag på programmet för nya stambanor.

Vad finns det för utvecklingsmöjligheter i ditt yrke?

− Väldigt många, skulle jag säga. Min egen karriärväg är väl ett exempel på detta. Trafikverket finns över hela landet och arbetsuppgifterna är många och väldigt olika.Vad finns det för nackdelar med ditt yrke/jobb?− Jag förstår inte frågan. Nackdelar?

Vilken är den vanligaste frågan när du säger att du jobbar inom järnvägen?

− Folk brukar relatera till ett aktuellt projekt. För fem till tio år sedan undrade folk varför det tar sådan lång tid att bygga tunneln genom Hallandsåsen. Idag undrar folk om de nya höghastighetsbanorna. Vissa tycker det är slöseri med pengar, de flesta däremot undrar när de står färdiga och var banorna kommer att gå. Sedan har vi alla som undrar om varför inga tåg går i tid och då försöker jag påpeka att de allra flesta tåg faktiskt går i tid!

Vad skulle du säga till någon som funderar på att jobba här?

− Ta chansen att jobba med järnvägen, det är en framtidsbransch!